Veckholms-Åkerby 2
SE-745 99  Enköping
Sweden

Bakgrund:

Sedan mitten av mitt eget 20-tal har jag spelat korpvolleyboll med ett skönt gäng avdankade volleybollspelare. På sistone har diverse skador gjort mitt deltagande sporadiskt, även om envis styrketräning gjorde att jag lyckades komma tillbaka efter sjukhusvistelsen härom året.

Sämre och sämre knän i kombination med en rejält stukad fot efter återhämtningen verkar ha avslutat karriären för gott, dock med undantag för glöggträning i december och årsmöte i mars/april. Vid det förstnämnda tillfället är det tradition att jag tar med skumtomtar.

Hej goda vänner,

Medan ni den 18:e njuter av ångorna av glögg och vältränade kroppar (nåväl, i alla fall det förstnämnda), kommer jag tyvärr att sitta på ett kallt Scandic-hotellrum i Örebro.

Som ni förstår måste jag delegera skumtomteinförskaffarrollen. Jag tror att ni får lösa det internt, antingen genom att peka med hela handen, eller genom att någon beställer en pokermarkerlåda och hämtar den innan träningen och med glädje noterar att det ligger godis i lådan. För er som inte har hört historien tidigare var det så skumtomtarna första gången dök upp vid glöggträningen för knappt femton år sedan.

Steg 1 i min fysiska återhämtning, dvs att gå ned 10 kg, har jag lyckats med tack vare 35 golfrundor och viss återhållsamhet med bakverk och liknande.

Tyvärr var endast tre av rundorna bättre än handikapp eller i buffertzonen, så för tillfället klassas jag som en talanglös entusiast med för lågt handikapp (11) som inte förstår varför det går så dåligt.

När det gäller kosthållningen nöjer jag mig numera (oftast) med att fotografera de bakverk jag tidigare har mumsat i mig i överflöd. Bild 1 föreställer en tjillevipp (tänk urholkad tennisboll av maräng, fylld med grädde, och täckt av chokladsmörkräm) på Vasa Konditori i Örebro, och bild 2 visar en chokladboll som för 40 år sedan kallades något mindre PK i min mormors receptbok och som på Kungsängens golfklubb smakar precis lika gott som mormors gjorde.

Bild 1 - Tjillevipp
Bild 2 - Chokladboll

Steg 2, att bygga upp musklerna i lår och knän har det gått sisådär med. Ni bör tolka det som den rena lögn det är; något gymmande har det inte blivit, golfbanan bygger inte tillräckligt mycket muskler på sommaren, och golfhallen i Barkarby bygger definitivt inga på vintern, men de har i alla fall kameraövervakning som kopplats till en kul app så att man kan se hur kort man slår samt hur mycket man sprider bollarna.

Steg 3, att komma tillbaka till volleybollträningarna, ser jag inte inom nära framtid. Varannan vecka tillbringar jag några dagar på Svenska Bridgeförbundets kontor i Örebro vilket skjuter onsdagsträningarna i sank. En löjligt hög arbetsbelastning mellan besöken hjälper inte heller. För att Laila överhuvudtaget ska få se mig måste jag sätta vissa saker i livet på paus, och onsdagspendling till Bromma hör tyvärr dit. Vi får helt enkelt se vad framtiden har att erbjuda.

Bästa hälsningar
/Tomas