Brenning Data Private pages:  Stories:  
Man o Man på SBF:s forum

 Home
 Bridge software
 Tailor-made software
 Reference material
 Private pages
    Ligan (S:t Erik)
    Korpen (volleyboll)
    Huvet
    Signerat Auby
    Limericks
    Poems
    Questions
    Quotes
    Stories
    The gallery

Tomas Brenning
tomas@brenning.se
Tel:     +46 171 47 50 37
Fax:     ---
Mobile: +46 70 742 77 42

Veckholms-Åkerby 2
SE-745 99  Enköping
Sweden

Alternate e-mail address:
tomas.brenning@gmail.com

Tomas Brenning, 2020-05-28

Länk till SBF:s forum

[quote=Torbjörn Jönsson]
"Now the only thing a gambler needs
länk
[/quote]

Good times. Jag tog den på första textraden, men av en oväntad anledning. Här kommer en present från mig, Torbjörn. Du ska inte får höra mig sjunga den. Vart kan jag skicka fakturan för din eviga tacksamhet?

För 30 år sedan tillbringade jag ett antal år på fina tekniska högskolan i Stockholm. Jag brukar säga "tillbringa" så folk inte får tror att det hände något studierelaterat under tiden, men kul hade jag. Mest tillfredsställande var det dock när jag efter en handfull år skickade in pappren där jag sa upp min plats och sedan lovade mig själv att aldrig mer plugga. Ett ok mindre att bära, och ett löfte jag sedan dess har hållit.

Då sången ifråga hade varit min favorit sedan tonåren tyckte jag att det var lämpligt att sjunga den. Ofta. På nattbussen hem från KTH:s stuga i skärgården. På efterfesten. På festen. På förfesten. Ja, du förstår. En sak är säker. Det lät betydligt bättre inne i mitt huvud än utanför. Å andra sidan var åhörarna sällan kompetenta kritiker, så det brukade fungera bra.

Nu hoppar vi fram några år. Skräp-TV hade precis tagit sina första trevande steg på 3:an. Det värsta bottennappet av dem alla kom i form av programmet "Man o Man". Tio tävlande killar i tävlingen. Hundra onyktra kvinnor i publiken. Först skulle man presentera sig och charma publiken med lite floskler, därefter en inledande gallring, sedan skulle man framföra en sång, därefter nästa gallring, osv.

länk till hur gallringen gick till, dock ej med undertecknad

Ni förstår nog vilken sång jag hade planerat. Inför hundra personer i publiken. Och en miljon tittare (kom ihåg, 90-talet, inte många kanaler, 22.00 på fredag kväll). Tänk "dra ut en tand". Tänk "dra loss ett plåster". Tänk nörden i 80-talsfilmerna jämfört med den populära atleten. Jag rök som ni förstår redan i första gallringen.

Med tanke på vad jag hade planerat var det nog lika bra. Mitt korta framträdande gav dock föga hopp om mänskligheten. Fler vänner och bekanta än man kunde tro, med tanke på hur otroligt uselt programmet var, kunde med sneda leenden ge mig gliringar för min korta TV-karriär.

PS. Min exfru visade några år senare extra hänsyn då hon av misstag råkade spela över videobandet med beviset. Jag kan inte säga att jag är särskilt ledsen över det. DS

PPS. Det var visst ytterligare ett moment man som deltagare hade planerat i förväg. Jag avsåg att läsa en egenskriven dikt. Iklädd dykardräkt. Jag tror nog att den gallringen hade stoppat mig från att framföra sången som var nästa steg. DS

PPPS. Torbjörn, vart skickar jag fakturan för att inte läsa dikten för dig? Jag tror jag har den i en pärm någonstans. DS


[quote=Mårten Gustawsson]
Har dock för mig /.../ att fegisen Tomas hoppade i poolen innan han hann bli islängd.[/quote]

Jag kan garantera att det inte var minsta frivillighet inblandad.

Produktionsbolaget hade sagt åt oss att ha ombyte med oss och att vi skulle få ta av oss skorna inför varje uppradning framför poolen. Eftersom allt var väldigt rörigt fick vi ingen signal att ta av skorna. Där stod jag iklädd mina coola RM Williams-boots och ville inte jinxa mig genom att ta av dem inför de hundra onyktra tjejerna i publiken.

Slutresultatet blev i alla fall att jag vid den kommunala hemresan från studion i Nacka hade torrt på kroppen. Däremot lämnade jag ett långt och blött spår efter mig samtidigt som det knarrade och plaskade medan jag gick. Vi som var där uppskattade det inte... Dojorna överlevde dock efter några dagar i torken och konverterades något senare till mina ridskor.

Jag tror möjligen att du blandar ihop frivilligheten med Bankmannen och isvaksbadvadet (det ordet finns nog inte i SAOL) eller möjligen Christer Grähs i Grimslöv 1984 då vi vid den gemensamma signalen "undrar om någon vill bada i fontänen" skulle slänga i Christer, men som innan vi ens hann röra ett finger sa "absolut" och hoppade i själv.

YouTube är fantastiskt. De kväkande grodorna jag nämnde i mitt långa inlägg som den avsedda fonden för min finstämda egenförfattade poesi går att hitta här:

länk till grodorna

Sedan har vi ju klassikern från Nilens strand, om vi ändå ska tala om grodor, men det är ju en helt annan historia som går att hitta här:

länk till Nilens strand