Veckholms-Åkerby 2
SE-745 99  Enköping
Sweden

Denna lilla historia ur verkligheten är främst riktad till Johan Nilsson, men även ni andra som följt min bils äventyr under de gångna tio åren och säkert känner till mitt bilvad med nämnda Johan. Det avlöpte väl för undertecknad. I alla fall fram tills för några timmar sedan, men det påverkar ju inte vadet.

Från grannens hus tvärs över "stora" vägen är det ungefär 75 meter och jag lyckades få totalt tre motorstopp på den sträckan. Sista gången var när jag hoppade ur för att låsa upp garagedörren.

Nåväl, upp med garagedörren, in i bilen, startade på nytt och körde in i garaget och ... lyckades inte vrida om tändningsnyckeln för att stänga av motorn. Bilen brummade och brummade och brummade som om den inte tänkte göra något annat de närmsta 44 literna (jag tankade i helgen). De tre motorstoppen verkade vara historia. Då tändningen hade varit otillförlitlig i många år lät Mormor montera in en startknapp för drygt tio år sedan. Så här med facit i hand kan man undra över prioriteringarna.

Efter ett tag fick jag ur tändningsnyckeln i fel läge, dvs vridet ett halvt varv och dessutom i brummande läge. Nu gick det inte att få tillbaka nyckeln. Brum, brum, hur stänger man av en bil?

Eftersom jag har hört om folk som inte har mått så bra av bilavgaser inne i garage så backade jag ut aktern och gick in i huset och hämtade reservnycklarna. In med aktern i garaget igen ifall den tänkte stanna (man vill väl inte knuffa i onödan). Brum, brum. Reservnycklarna fungerade inte heller.

Ut med aktern, in i huset för att hämta skiftnyckel, brum, brum, in med aktern. Först av med ena polen på batteriet och sedan den andra. Brum, brum. På med polerna igen, ut med aktern. Växellådan fungerar i alla fall.

Nu gick jag till den händiga grannen som hade bevittnat alla motorstoppen:

"Vad sägs om att koppla ur batteriet."
Nja, bättre upp.
"Lägg i 4:an och koppla ur."
"Jag har automat."
"Gasa för fullt och bromsa samtidigt."
Det förslaget gillade han men jag tänkte mest på skiljeväggen inne i garaget.
"Suck! Har du försökt med tändstiften?"

Tillbaka till bilen. Brum, brum, in med aktern. Nu kunde jag välja att ta ur tändstiften som sitter lite avigt till eller andra ändan som går in i fördelardosan. Jag valde den senare. En sladd ur, brum, brum, host. Nästa sladd ur, host, brum, host, och nästa ... inte riktigt ur. Här kan jag, för de intresserade, meddela att sladdarna på en gammal bil inte alltid är så välisolerade som man kan önska och att en bilmotor generar mycket ström. På med sladden igen och skaka av sig strömmen. Brum, brum, brum, mycket nöjt.

Det var bara att försöka med tändstiften. Brum, brum, host, ström även här, host, host, host, öööh. Pust, pust, pust mycket nöjt. Fläkten fungerar över förväntan och tar vid där motorn lade av. Pust, pust.

Tillbaka till batteriet. Pust, pust. Av med ena polen och till slut -- tystnad.